annat slags bak.

Vi har en granne, vi kan kalla honom Jonas för det är det han heter. Han gör otroligt grymma pizzor! De bästa jag nånsin ätit! Första gången jag fick äran att smaka på dessa underverk var när Niclas inte var hemma. Jag och några andra grannar satt ute och var mållösa när vi smakat på pizzorna. Niclas har sedan fått höra detta ganska mycket och fick sen själv chansen att smaka... han förstod precis vad jag talade om när jag höjde Jonas-pizzan till skyarna.

I fredags försökte vi oss på aytt göra som Jonas gör, han förklarade för mig att degen ska vara kletig och att plåten måste förvärmas. Ok, sagt och gjort vi gjorde allt han sa. Den blev god, men inte Jonas-god... men bra nära! Det är nog så att Jonas har en hemlighet som han inte avslöjar men det får i så fall vara, bara jag får smaka på hans pizza igen... snart...

Så här såg vår pizza ut med champinjoner, soltorkade tomater, pesto, mozzarella, parmaskinka och ruccola: