torsdag 27 september 2007
Ett märkligt ljug
Det är märkligt hur nån kan ta på sig att hitta på ett recept när man inte har gjort det... detta recept som denna Petra tror sig hittat på har jag haft i flera år... märkligt, märkligt.. men gott bröd är det! Det har hon ialla fall rätt i!
söndag 23 september 2007
favorit i repsis.
Det har inte blivit mycket bakat på sistone. Vi har fått äta köpebröd ett tag men nu tyckte jag det var dags att ta ner den gamle assistenten från skåpet igen. En söndag passar bra att baka på. Jag tvättar också så jag är riktgit huslig. Mannen är iväg och jobbar så det känns som jag åkt ett halvt sekel bak i tiden med tanke på sysslorna... Ialla fall blir det en favorit i repsris idag, Skållade bullar. Tråkigt att inte få presentera ett nytt recept men dessa bullar är riktigt goda så de kan förtjäna att bli repriserade!
Det är fullt upp med lägenheten som vanligt. Vi var iväg och köpte skrivbord till igår och en kontorsstol, nu har jag ett alldeles eget skrivbord att belamra med papper *jej* !
Det är fullt upp med lägenheten som vanligt. Vi var iväg och köpte skrivbord till igår och en kontorsstol, nu har jag ett alldeles eget skrivbord att belamra med papper *jej* !
tisdag 4 september 2007
off topic
Detta inlägg har inget med bak eller mat att göra.
Igår kväll trotsade jag min förkylning och gick på en föreläsning som alla på jobbet skulle gå på. Så med fickan full av näsdukar infann ja gmig på Folkets hus på Järntoget. Ämnet för föreläsningen var självkänsla, rättare sagt att visa vägen för barn till självkänsla. Det var en kvinna som heter Jana Söderberg som höll i föreläsningen och hon var helt fantastisk! Hon talade om den viktiga skillnaden mellan självförtroende och självkänsla, vad bekräftelse är viktig för vår självkänsla. Det jag verkligen fastnade för var hur hon förklarade hur jag är jag och du är du. Vi är inte lika och hur viktigt det är att uttrycka sina behov för att någon annan ska veta vad de är. Jag kan inte bara anta att andra vet hur jag t ex vill bli tröstad när jag är ledsen.
Jag blev verkligen berörd av hennes föreläsning och köpte även hennes bok, Våga vara. Läs gärna här för att veta mera.
Som förskollärare så har jag en så otroligt viktig roll i barnens liv och jag vill vara en så bra förebild som möjligt, jag vill att de ska minnas mig som en trygg person i deras liv när de växer upp. Jag och mina kollegor disskuterade föreläsningen en del och vi har nu fått mera inspiration att fortsätta vårt arbete till att ge barnen trygghet och visa dem vägen till bättre självkänsla, något som vi redan tagit fasta på att göra. Hur viktigt det är att SE banrnen för dem de är och inte för vad de GÖR eller hur de ser ut. Vi ska passa oss för att kalla barnen för duktiga för vad de gjort, utan uppmuntra dem att testa för att kanske misslyckas och sedan lyckas.
Hur svarade du på senaste komplimangen du fick? "Äsch det var så lite", eller "Den här gamla trasan?" eller "Inget att tänka på". I så fall kan du nog behöva jobba på din självkänsla.Testa att bara svara "Tack!" nästa gång, du förtjänar det!
Igår kväll trotsade jag min förkylning och gick på en föreläsning som alla på jobbet skulle gå på. Så med fickan full av näsdukar infann ja gmig på Folkets hus på Järntoget. Ämnet för föreläsningen var självkänsla, rättare sagt att visa vägen för barn till självkänsla. Det var en kvinna som heter Jana Söderberg som höll i föreläsningen och hon var helt fantastisk! Hon talade om den viktiga skillnaden mellan självförtroende och självkänsla, vad bekräftelse är viktig för vår självkänsla. Det jag verkligen fastnade för var hur hon förklarade hur jag är jag och du är du. Vi är inte lika och hur viktigt det är att uttrycka sina behov för att någon annan ska veta vad de är. Jag kan inte bara anta att andra vet hur jag t ex vill bli tröstad när jag är ledsen.
Jag blev verkligen berörd av hennes föreläsning och köpte även hennes bok, Våga vara. Läs gärna här för att veta mera.
Som förskollärare så har jag en så otroligt viktig roll i barnens liv och jag vill vara en så bra förebild som möjligt, jag vill att de ska minnas mig som en trygg person i deras liv när de växer upp. Jag och mina kollegor disskuterade föreläsningen en del och vi har nu fått mera inspiration att fortsätta vårt arbete till att ge barnen trygghet och visa dem vägen till bättre självkänsla, något som vi redan tagit fasta på att göra. Hur viktigt det är att SE banrnen för dem de är och inte för vad de GÖR eller hur de ser ut. Vi ska passa oss för att kalla barnen för duktiga för vad de gjort, utan uppmuntra dem att testa för att kanske misslyckas och sedan lyckas.
Hur svarade du på senaste komplimangen du fick? "Äsch det var så lite", eller "Den här gamla trasan?" eller "Inget att tänka på". I så fall kan du nog behöva jobba på din självkänsla.Testa att bara svara "Tack!" nästa gång, du förtjänar det!
måndag 3 september 2007
storbak.
I helgen hade vi kräftskiva på gården. Förra året regnade det riktigt ordentligt på kräftskivan och det gjorde det denna gång också... fast inte lika mycket. Gräsmattan blev inte lervälling ialla fall. Hembakat smakar ju alltid bäst så jag och min granne Erik som också är med och anordnar skivan, bestämde oss för att baka brödet. Jag gjorde det förra året med med lite hjälp av en liten granne på 2,5 år. Eriks flickvän var med och bakade i år också och jag måste säga att två vuxna var lite mera hjälp än en 2,5 åring... även fast det var kul också!
Det goda brödet!
Brödet vi bakade är ett jag kallar för Nancys långpannebröd för det är just av en kvinna som heter Nancy jag fått receptet av.
Nancys långpannebröd
50 gram jäst
13 dl vetemjöl
1 tsk salt
2 msk socker
50 gram smör
5 dl mjölk
Ägg för pensling
Vallmofrön
Smula jästen i en bunke. Smält smöret och häll i mjölken, värm till 37 grader. Slå vätskan över jästen och rör tills den har löst sig. Tillsätt sedan resten av ingedienserna och arbeta degen dentligt. Tryck ut degen i en långpanna och låt jäsa i 30 minuter. Pensla sedan med ägg och strö på vallmofrön. Grädda sedan i 225 grader varm ugn i ca 15 minuter.
Låt svalna på ugnsgaller och skär sedan brödet i lagomt stora bitar. Vi fick ut drygt 15 bitar per plåt. Vi gjorde sex satser, vi var ju ändå 44 personer... Det har också blivit tradition att jag gör kladdkakan till efterrätt på dessa kräftskivor. Räknade ut att det är fjärde året nu som jag gjort det. Kladdkakereceptet hittar ni här.
Det goda brödet!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)